Vissa gillar man direkt. Man känner en omedelbar attraktion och det finns inga tvivel. Det enda man kan tänka på är den personen. På ett snuskigt plan, men också på ett massa andra plan. För man vill bara vara med den personen.
Andra är det svårare att placera. Till en början känns det väldigt neutralt. Man känner knappt vänskap och det finns mer irritationsmoment än positiva egenskaper hos personen. Och någon fysisk attraktion finns det knappast heller.
Men så händer det något. Istället för att vara snabb med att döma ut personen ger man det några gånger och börjar inse att det inte är så tokigt det här.
Nu sitter jag här och har abstinens efter personen. Men känner mig också förvirrad.
